Putslagning på innerstadsfasad i Liljeholmen, Stockholm
Den tidigare lagningen var gjord med starkare bruk och hade dragit sönder putsen runt omkring.
Läs mer →Projekt
Ett urval av det arbete vi utför i Stockholmsområdet, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Bomputs på villafasad i Mariehäll, Bromma
Bomknackning visade att en fjärdedel av fasaden hade släppt. Ytan såg hel ut.
Läs mer →Sprickor i puts i Bandhagen, Älvsjö
Mönstret avgjorde. Ett finmaskigt krackelér är ytligt — den raka sprickan kom från stommen.
Läs mer →Puts mot sockel i Kvarnholmen, Nacka
Putsen gick ner i marken och sög vatten. Frosten hade sprängt loss ytskiktet bit för bit.
Läs mer →Putsad fasad i väderutsatt läge i Högberga, Lidingö
Fler frostcykler nära vattnet. Ett fungerande fönsterbleck gjorde mer nytta än ett dyrare ytskikt.
Läs mer →Puts kring fönster i Svalnäs, Danderyd
Hård fog i en skarv som rör sig spricker alltid. Vi bytte till elastisk fog och gjorde om smygarna.
Läs mer →Putslagning i radhuslänga i Hägernäs, Täby
Strukturen provades på fyra mindre ytor innan lagningen gjordes. Det är den som avslöjar en lagning.
Läs mer →Omputsning av fasadsida i Sjöberg, Sollentuna
Elva lagningar på samma fasad. Vi sa att gränsen var passerad och putsade om hela sidan.
Läs mer →Puts på hus med sättningar i Huddinge centrum, Huddinge
Sprickan kom tillbaka efter varje lagning. Vi avrådde och föreslog att följa den i ett år först.
Läs mer →Rätt bruk till rätt hus i Stockholmsområdet
Ett äldre hus med kalkbruk mår dåligt av cement. Vi väljer efter husets ålder, inte efter arbetstempo.
Läs mer →Putslagning på innerstadsfasad i Liljeholmen, Stockholm
I Liljeholmen, Stockholm, lagade vi puts på en fasad där en tidigare lagning spruckit upp och tagit med sig putsen runt omkring.
Vi undersökte vad som satt på huset. Den ursprungliga putsen var ett svagt kalkbruk, medan lagningen var gjord med ett betydligt starkare cementbruk.
En lagning med starkare bruk än det befintliga drar sönder putsen omkring sig. Det starka bruket rör sig mindre och släpper inte igenom fukt, och spänningen tas ut i den svagare putsen intill — skadan blir därmed större än den man skulle laga.
Vi högg bort den gamla lagningen och alla lösa partier, och knackade av kanterna tills vi kom till fast puts. Lagas mot en lös kant släpper lagningen med den.
Den nya lagningen gjordes med ett bruk svagare än originalputsen, i flera tunna skikt. Strukturen provades på en mindre yta först och justerades tills den matchade den befintliga — det är strukturen och inte kulören som avslöjar en lagning i sidoljus.
Har en tidigare putslagning i Liljeholmen spruckit upp? Bruket var troligen för starkt. Vi lagar rätt i hela Stockholm.
Bomputs på villafasad i Mariehäll, Bromma
I Mariehäll, Bromma, åtgärdade vi bom i putsen på en villafasad. Ägaren hade sett en flaga falla ner och ville ha just det stället lagat.
Bom betyder att putsen inte längre sitter fast i underlaget. Ytan kan se hel ut ända tills den faller ner, vilket är precis vad som hänt här.
Vi knackade av hela fasaden systematiskt för att kartlägga omfattningen. Det lät ihåligt på betydligt mer än det synliga partiet — sammanlagt ungefär en fjärdedel av den fasadsidan.
Att laga runt bom är att skjuta upp arbetet ett år eller två. Vi tog ner alla lösa partier till fast underlag, vilket blev mer än ägaren väntat sig men mindre än en hel omputsning.
Underlaget rengjordes och förvattnades, och putsen byggdes upp i flera skikt med ett bruk svagare än det befintliga. Strukturen matchades mot den intilliggande ytan innan det slutliga skiktet drogs på.
Har en putsflaga fallit ner i Mariehäll? Knacka av hela fasaden. Vi kartlägger omfattningen i hela Bromma.
Sprickor i puts i Bandhagen, Älvsjö
I Bandhagen, Älvsjö, undersökte vi sprickor på en putsad fasad innan vi lämnade pris på en lagning.
Fasaden hade två helt olika sprickor. Den ena var ett finmaskigt krackelerat mönster över en större yta, den andra en enstaka rak spricka som gick snett upp från ett fönsterhörn.
Mönstret berättar vilken typ det rör sig om. Krackelér är ytligt och sällan allvarligt — det uppstår i ytskiktet och går att laga. En rak spricka som följer en linje från ett hörn kommer nästan alltid från rörelse i stommen.
Vi bedömde om rörelsen pågick genom att titta på sprickans kanter och på en äldre lagning en bit bort, som var hel. Det talade för att sättningen i huvudsak var avslutad.
Krackelérytan lagades och strukturmatchades. Den raka sprickan lagades med en armering som tar upp kvarvarande rörelse, och vi sa till ägaren att just den punkten bör följas — kommer den tillbaka rör sig huset fortfarande.
Har du sprickor i putsen i Bandhagen? Mönstret avgör om det är ytligt eller stommen. Vi läser av i hela Älvsjö.
Puts mot sockel i Kvarnholmen, Nacka
I Kvarnholmen, Nacka, lagade vi puts längs sockeln på en fasad där ytskiktet flagnat av i ett band närmast marken.
Putsen var dragen ända ner i marken på hela den sträckan. Puts som går ner i jord suger vatten, och frosten i den fukten spränger sedan loss ytskiktet bit för bit varje vinter.
Vi grävde av jorden längs sockeln och konstaterade att marken dessutom lutade svagt in mot huset på två ställen, vilket ledde ytvatten dit i stället för bort.
Marken justerades med fall från huset och en remsa makadam lades närmast sockeln. Putsen togs bort till fast underlag och avslutades sedan med god marginal över färdig mark.
Sockeln fick ett utförande som tål stänk, med ett tätare bruk just där, medan fasaden ovanför behöll sitt svagare och mer öppna. Övergången mellan dem gjordes med en tydlig avslutslinje.
Flagnar putsen närmast marken i Kvarnholmen? Den går troligen ner i jorden. Vi gräver av och lagar i hela Nacka.
Putsad fasad i väderutsatt läge i Högberga, Lidingö
I Högberga, Lidingö, lagade vi puts på en fasad i väderutsatt läge nära vattnet. Skadorna återkom trots att fasaden lagats två gånger tidigare.
Ett läge nära vatten innebär mer slagregn och fler växlingar kring nollan. Det är de växlingarna som bryter ner puts — vatten som fryser i ytskiktet spränger det inifrån.
Vi gick igenom var skadorna satt. De var inte jämnt fördelade utan koncentrerade under tre fönster, vilket pekade på att vattnet leddes fel snarare än att putsen generellt var svag.
Fönsterblecken hade för litet fall och saknade uppvik i sidokanterna. Vattnet rann därmed ut åt sidorna och ner över putsen i stället för att kastas ut från fasaden.
Nya bleck med tillräckligt fall, uppvikta kanter och droppnäsa monterades. Putsen lagades med ett bruk och en ytbehandling valda för det utsatta läget, och strukturen matchades mot befintlig yta.
Återkommer putsskadorna i Högberga trots lagning? Titta på blecken ovanför. Vi följer vattnet i hela Lidingö.
Puts kring fönster i Svalnäs, Danderyd
I Svalnäs, Danderyd, gjorde vi om anslutningen mellan puts och fönsterkarmar på en villa. Fogarna hade spruckit runt samtliga fönster.
Karm och puts är olika material som rör sig olika mycket, med temperatur och fukt. En hård fog i den skarven spricker med säkerhet — frågan är bara när.
De befintliga fogarna var putsade tätt intill karmen utan något som tog upp rörelsen. Vi skar ur dem och rensade skarven till fast underlag runt varje fönster.
Skarven fylldes med en elastisk fog dimensionerad för den rörelse som faktiskt finns, med bottningslist bakom så att fogen kan arbeta i två riktningar i stället för tre.
Smygarna putsades om med fall utåt från fönstret. En smyg som lutar inåt samlar vatten mot karmen, och det var en av anledningarna till att fogarna belastats hårdare än de skulle.
Spricker fogen runt fönstren i Svalnäs? Hård fog i en rörlig skarv håller aldrig. Vi gör om i hela Danderyd.
Putslagning i radhuslänga i Hägernäs, Täby
I Hägernäs, Täby, lagade vi puts på ett radhus. Ägaren hade sett en tidigare lagning på grannhuset som syntes tydligt i sidoljus.
Det som avslöjar en lagning är sällan färgen utan strukturen. En slätare eller grövre yta fångar ljuset annorlunda, och det märks särskilt när solen står lågt.
Vi provade fyra olika utföranden på små ytor på en undanskymd del av fasaden: olika verktyg, olika kornstorlek och olika bearbetningstidpunkt. De fick torka innan de bedömdes.
Den som matchade bäst valdes, och tekniken användes sedan konsekvent på hela lagningen. Skillnaden mellan de fyra proven var tydlig på nära håll och avgörande på håll.
Skadorna var flera och spridda, så vi gick igenom med ägaren om det blev jämnare att putsa om hela fasadsidan. I det här fallet räckte lagningarna, men gränsen är inte långt borta när de blir många.
Syns grannens putslagning i Hägernäs? Strukturen avgör. Vi provar på liten yta först i hela Täby.
Omputsning av fasadsida i Sjöberg, Sollentuna
I Sjöberg, Sollentuna, putsade vi om en hel fasadsida. Uppdraget vi tillfrågades om var lagning av tre nya skador.
Vi räknade de befintliga lagningarna på den fasaden. Det var elva stycken, gjorda vid olika tillfällen och med olika struktur, och de syntes alla i sidoljus.
Varje lagning kostar lite. Elva lagningar kostar mer än att göra om sidan en gång, och ger dessutom ett resultat som ser lappat ut. Vi sa rakt ut att gränsen var passerad.
Vid omputsningen knackades hela sidan av, vilket avslöjade bom på ytterligare två partier som punktlagningar aldrig hade hittat. Det är en av fördelarna med att göra om hela ytan.
Underlaget rengjordes och förvattnades, och putsen byggdes upp i skikt med ett bruk anpassat till husets ålder. Hela sidan fick samma struktur, vilket är det som gör att resultatet läser som en yta.
Hur många lagningar sitter på fasaden i Sjöberg? Vid ett visst antal lönar sig omputsning. Vi räknar i hela Sollentuna.
Puts på hus med sättningar i Huddinge centrum, Huddinge
I Huddinge centrum tillfrågades vi om att laga en spricka i en putsad fasad. Sprickan hade lagats tre gånger tidigare och kommit tillbaka varje gång.
Huset står på lerjord, och på lera sätter sig hus. En spricka i putsen är då ett symtom på rörelse i stommen, inte ett fel i ytskiktet — och en lagning av ett symtom håller bara tills rörelsen fortsätter.
Vi bedömde om rörelsen avstannat. Sprickans kanter var skarpa och rena, vilket tyder på att den arbetat nyligen, och de tidigare lagningarna hade alla spruckit upp i samma linje.
Vi avrådde från en fjärde lagning och föreslog i stället att sprickan följs. Ett enkelt gipsmärke över sprickan visar inom några månader om den fortfarande rör sig.
Ägaren följde förslaget. Det beskedet innebar att vi inte fick uppdraget just då, men en fjärde lagning hade varit att ta betalt för något som med säkerhet skulle spricka igen.
Kommer sprickan tillbaka efter varje lagning i Huddinge centrum? Då rör sig huset. Vi bedömer först i hela Huddinge.
Rätt bruk till rätt hus i Stockholmsområdet
Ett äldre hus byggt med kalkbruk mår dåligt av ett hårt cementbruk. Fasaden blir tät, fukten stängs inne och skadorna flyttar sig inåt i konstruktionen i stället för att synas på ytan.
Vi tar därför alltid reda på vad som redan sitter på huset innan bruket väljs. Det går att se på putsens struktur, hårdhet och på hur den beter sig när den knackas av.
Regeln är att nytt bruk ska vara svagare än eller likvärdigt med det befintliga. Ett starkare bruk drar sönder putsen omkring sig, och då blir skadan större än den som skulle lagas.
Kalkbruk och kalkcementbruk arbetar långsammare än rent cementbruk och kräver fler arbetsmoment, förvattning och längre torktider mellan skikten. Det gör arbetet dyrare i tid.
Skillnaden syns inte första året. Den avgör de följande tjugo, och det är därför vi väljer efter husets ålder i stället för efter vad som går snabbast att arbeta med.
Har du ett äldre putsat hus? Fel bruk syns först om tio år. Vi väljer efter huset i hela Stockholmsområdet.